lotusblobban

Det har varit en del att göra. Jag har tankar om denna blogg, men att jag önskar att jag kunna skriva mer.
Jag fick ett samtal av en som jag litar på. Tidigare var det jobbigt att tro en del som ryktas om här på sola. Jag fick tillfällen att mer ingående veta var det som är på gång. Det var inte mig det handla om, men att jag med räddslan att ständigt komma på samtal och få tillrättavisad att det är inte rätt det som jag gör. Det jag frågar om är, vad gör jag för fel???
Det finns tjejer som jag pratar med och det känns att jag deras förtroende och inte den som angriper på dem. Men att varge dag späja och bara väntar på att det blir ett samtal.
Samtidigt även väntar på pengar från skatte kontoret som ska komma, men dröjer.

Jag fick ett långt samtal med den som jag litar på. Det var en del som jag har grubblat över, trott att jag var den som gör henne så illa, den räddslan som jag ständigt bär med mig, men ändå försöker att vara en super hjälte som inte gråter. Hon berättade sin verson på det hon uppfattar mig, med mina starka och svaga sidor som person.
Det var givande att få den stunden, men att jag har fler saker som jag skulle vilja fråga om.
Jag känner att jag har fått en bra dialog med henne, utan att vara påträngande. Att jag kan ställa de frågor som jag har bärt, utan att skämas eller att jag är missbildad i huvudet.
Som jag har sagt, att jag är avensjuk på de som jag inte har. Att jag måste finna mig i att det ska vara så för mig. Att alla ska inte ha det bra, att alla inte ska ha en hjärte vän, eller kompisar på fritid.
Detta tålamod, är jobbiga. Längtan och sökande, tar energi. Och den som bryr sig, blir tjänslorna så stora och kraftiga att jag blir rädd att den går sönder.

Jag hinner inte skriva så mycke som jag skulle vilja, men att jag ständigt tänker på bloggen och hur jag ska skriva av mig.

Kram alla bloggare. Jag kommer att skriva mer längre fram...