En trött dag.
Vad kul det är att förbereda en text och sen tanka över den senare på nätet.
Att ha drömmar och förväntningar om saker som skulle vara en lättnad. Men jag har märkt, att när jag har det, då är längtan slut. Som matrielt sett, finns det massor som jag skulle vilja köpa och ha hemma. Men när jag väl en gång har köpt den nya och något dyra tingesten. Ja, då är det inte lika spännande längre. Men att jag saknar det som gör att jag vill leva. Den dagen som den önskan kommer i uppfyllning. Ska jag vårda den och verkligen visa att jag verkligen älskar detta väsen. För som jag har det nu, är inget att leva för. Men jag måste kämpa och söka vart den är. Detta väsen har gömt sig och jag är på jakt för att hitta den. Jag på olika sätt kontrar, lockar och på olika sätt försöka att hitta det gömda väsnet. Men jag hittar inte det som jag söker efter ännu. Det är ingen hemlighet, men jag tycker det är obehagligt att öppet prata om det. Men på sajter och i skrift, går det bra (hitils). Jag får den uppfattning att kvinnor inte har det som männen har. Att hur lätt det är för kvinnor att bara välja och vraka bland männen, medans männen få tar det som kommer som ett erbjudande. Vi vill verkligen ha det bästa, men jag hittar inte den som jag vill ha. Och kvinnor är oftast upptagen när jag tror att äntligen är hon framför mig, den underbara kvinnan. Jag har träffat en del kvinnor som är singlar. Men då är det annat som gör att det inte klickar. Att osäkerheten och väntan, tar död på spänningen. Att jag inte uppvaktar henne tillräckligt. Gör jag det, tolkas det som att jag är svart sjuk Eller att på första dejten, komma med hela släkten för en dejt. Sen påstå att det inte klickade. Är en dålig ursäkt. Att betala den notan och sen bli blåst på konfekten. Jag ställer samma fråga är det som gör att jag, just jag ska våndas och pinas för min längtan och läggning. Det kom på tal, vad svårt det är att hitta denna man eller kvinna. Och att är det en man eller kvinna är den som är intressant, är upptagen. Har fått rådet att jag ska raka mig, klippa håret kort, klä mig sportig och modern. Då skulle kvinnor komma som klasar för att vilja ha mig. Men vilken falskhet. Inte ens den kvinna som sade det, ville inte ha mig. Men facit i hand, har jag rätt. Kvinnor är kräsna och det är de som gör valet.
Det finns också kvinnor som tycker om att vara ensam. Men samtidigt säga att hon var ensam och det var ingen som kom och hälsade på henne. Ska jag ha kakan, och även äta den med gott samvete.
Det var en kvinna som jag gillade. Hon var en som jag. Tänkte och tyckte som jag. Var inte den som skulle ha det sista i kläd väg. Hon var ekonomisk men kunde verkligen njuta av det goda utan att skämmas. Det var den bästa tid som jag hade medans hon var kvar. När hon inte skulle komma mer, skulle hon ändå besöka mig. Hitils har hon inte kommit. Hon kommer nog inte heller vad det lider. Jag saknar henne, men hon var upptagen och har en familj.
Som jag tidigare har skrivit, att jag har hittat en kvinna som har psykiska problem. Men jag vet inte vad jag ska göra för denna kvinna. Har besökt henne ett antal gånger. Men jag mår så illa, att jag bara vill bara hem. Hon och jag skriver till varandra, men jag känner inte för henne. Då är frågan. Ska jag ge upp, strunta i att det finns kvinnor kvar, låsa in mig med en dator och bara vara uppkopplad på nätet. Som de som skåp super på fritiden och även sköta sitt arbete, ska jag också göra.
Jag har skrivit till en och berätta, att jag känner mig inte för att pinas mer. Men jag har ingen plan på att korta pinan, men att jag känner på mig att dagen D kommer allt närmare. Har jag ingen att bry mig om, ge det som gör att livet är värt att leva, varför ska då jag då pinas i min ensamhet. Tankegängen kommer och går. De är starkare. Har jag en meningsfull sysselsättning, då är inte tanken och planen så stark.
Jag hoppas verkligen att det kommer en som en som vill ha mig, och att jag vill ha henne.
Det var en del, och mer kommer.
Var rädd om dig.
