lotusblobban

När jag sitter och äter, ser jag min syster. Pest och pina efter all längtan som jag haft. Vad vill hon nu då? Jag fick hjärtklappning av att se henne från ett fönster på lunch rummet. Hon står utanför och väntar. På vem? Har hom en liv vackt som hon ska skyddas för? Ska jag få detta skit som jag fick när jag bodde hos henne, igen? Det gick många tankar igenom min hjärna. Deltagarna och arbetsledarna kom och gick. Jag knapt reagera att de var där. Fy fan, vad jag mår illa. Ska detta misshandel komma igen, och inge? Det kom en kille, de gick till butiken. Efter ett par minuter kom de från slussen och de tog hans bil, hennes bil står kvar på parkeringen. De åkte mot järnvägen och vidare. Jag vågar inte gå ut till butiken. Jag har längtat efter henne och hoppades att hon skulle ringa eller söka upp mig, men hon har varit borta hela tiden. Inte förän nu. Då kommer hon och jag kan inte vara i butiken bara för att få skit av henne igen. Tänk att blodsbanden kan vara så starka, men att hon inte vill träffa mig mer, det sörjer jag mycke över. Den enda fråga som jag stälde till henne var, för snart ett år sedan, VARFÖR SÖKTE DU UPP MIG??? Jag fick till svar, att det viste hon inte. Hon ville  söka en bror, men vad fick hon. Vad hade hon tängt sig att hon skulle få då? Vi har inte vuxit upp tillsammans. Jag har saknat henne i alla år som vi inte kunna vara tillsammans. Jag har heller inte haft någon kontakt med våra föräldrar. Jag bodde först på barnhem, sen på fosterhem. När jag var 28 år, sökte jag upp henne och föräldrarna. Föräldrarna ville inte veta om mig. Systern försökte vi hålla kontakten, men det gick inte. (jag springer och ser i fönstret om hennes bil står kvar, och det gör den).Jag är så upprörd att jag inte kan skriva mer.

Var rädda om er